är sjukt mycket tankar just nu, och uttrycket min son med adhd har- mamma jag har så mycket tankar i huvudet att det känns som hjärnan ska sprängas snart, känns inte alls långt bort.. Vet inte ens vart jag ska börja för att bena ut allt! Min ständiga trötthet är inte direkt nån hjälp på traven utan snarare tvärtom:/ va grubblar jag över då? Alldeles för mycket som jag tyvärr inte kan dela här, men lite kan jag allt dela med mig av.. Jobbet känns just nu som ett stress moment, trodde att jobba halvtid skulle kännas mycket lättare,MEN jag hinner aldrig med allt jag då tänkt göra på jobbet.. På onsdag ska jag på rehab möte och se om vi kan hitta på nått arbete som min kropp skulle kunna klara heltid, steget till att säga att jag får fruktansvärda smärtor av det jobb jag nu utför har varit långt då jag helst inte velat erkänna min begränsning för mig själv.. Men jag börjar göra det nu.. Jag börjar inse att vara bitter över läkarnas alla misslyckade operationer inte kommer hjälpa mig framåt, jag måste tänka om, jag kan inte längre förvänta mig att bli som vanligt för det kommer aldrig hända, jag måste försöka köpa läget och tänka att detta är det bästa mitt knä nånsin kommer bli och utgå ifrån de.. Men det är svårt för nån som är så envis som jag ska ni veta, det är inte så bara...
På hemma fronten har det heller inte varit nån dans på rosor direkt , min stora prins mår inte alls bra vilket utspelar sig i mycket utåtagerande och mycket tårar.. Jag hoppas verkligen det vänder snart.. Håller på att somna just nu så tror jag lägger ner skrivandet för inatt!
Kram

Trött.. Tröttare ... Tröttast !!!