klockan har passerat 00.00 och julafton är här.. Helt utan feeling.. Vet inte vad det är med den här julen men inget blev som tänkt kan man väl kort å gott säga! Men oavsett hur omotiverad jag än är så ska mina barn få en underbar julafton, att se deras leenden får mig att le i hela hjärtat , utan min fina familj vet jag inte vad jag skulle göra.. Tänk att mina små underbara barn ger mig mer styrka än dom själva nånsin kommer att fatta.. Hur många hinder och uppförsbackar han där uppe än sätter upp för mig kommer jag besegra vart enda ett tack vare att jag vill vakna upp och få spendera min morgondag med dom bästa i världen?? farmor, du saknas, jätte mycket, jag biter ihop och ler, men det hjälper ingenting, jag vill ha dig här hos oss, jag vill känna dig, jag vill känna din doft, din värme, höra din röst.. Jag va inte redo, snälla kom tillbaks,älskade älskade du??????

idag för första gången på flera dagar vakna jag med lite krafter, har känt mig som världens minsta människa men nu idag orka jag äntligen upp och fick i mig en kopp kaffe! Antibiotikorna verkar äntligen börja verka!! Vet inte när jag va så utslagen sist och inget jag ens önskar min värsta fiende.. Eller jo, vissa utav dem;).. Känner mig fortfarande lite svag men kan juh bero på att födointaget varit lika med 0 de senaste dygnen.. Har lärt mig att nästa gång jag känner dessa symtom ska jag inte ge med mig förrens jag fått hjälp, att tro att äggstocksinflammation ska läka ut av sig självt är bara dumt! Så vad har hänt under tiden jag legat i sängen då tro? Har juh både fb och insta å alla bloggar att gå igenom.. Vet att jag har tittat de stunder jag vaknat till men har inte ett minne av vad det stått, tom fått kolla igenom vad jag fått och skickat för sms för känns som jag läst och svarat i sömnen:) äh nog med självömkan , finns dom som har det mycket värre!! Nu ska jag försöka hitta en nyårsblåsa på nätet:)) ciao!!??